Vi presenterar Uddeholm Vanax SuperClean - rostfritt och 60 HRC Pressrelease 31 mars 2017 Stålseminarier i Göteborg, Jönköping och Lund Läs mer Senaste numret av vår kundtidning Supreme Nr 1 maj 2017 Förbearbetat stål från Uddeholm - en kostnadseffektiv lösning Kundanpassade produkter Uddeholm Vanadis 8 SuperClean - lansering av nytt pulverstål En slitstark långdistansare Världens första och enda patenterade rosttröga hållarstål Möt Uddeholm Idun ToughMet - för avancerade komponenter i krävande applikationer Läs mer
Nyhetsarkiv

Uddeholms historia

  • 1640

    Johan Börjesson startar järnhanteringen i bygden genom att anlägga Sunnemo bruk, det första järnbruket i nuvarande Hagfors kommun.

  • 1668

    Johan Karlström, son till Karlstads borgmästare och brorson till Börjesson, började bygga Stjärns stångjärnshammare, sedermera Stjärnsfors Bruk. Han bosatte sig samtidigt på frälsegodset, som vid den tiden var ett av Värmlands största jordbruk. Godset var beläget vid Uvåns utlopp i Rådasjön och fick namnet Uddeholm.

  • 1715

    Bengt Gustaf Geijer kom ridande från Bosjön och såg genast potentialen i den gård och det bolag som sedan något år tillbaks, efter Karlströms död 1691, mer eller mindre till följd av svåra tider legat för fäfot. Geijer arrenderade Uddeholms gård till en början.

  • 1720

    köpte han tillsammans med sin nyvunna hustru Lovisa Sofia Tranea såväl herrgården som skogarna, vattenfallen och hamrarna. Samma år grundade han också företagsnamnet Uddeholms Bolag. Under de följande 20 åren bygger man tillsammans upp Uddeholm till att bli en av de större järntillverkarna i Sverige. Flera masugnar och hamrar ser dagens ljus; Stjärnsfors, Geijersholm, Gustavsfors, Uvanå, Uddeholmshyttan och Traneberg m fl.

  • 1733

    Bengt Gustaf och Lovisa Tranea låter riva den första herrgården för att istället ersätta den med en nyare, större och modernare.

  • 1746

    dör Bengt Gustaf Geijer, men har innan sin död sett till att skriva ett testamente som garanterade att bolaget skulle hålla ihop inom familjen även efter hans död och inte splittras upp på allt för många arvingar.

  • 1750

    dör även hans hustru Lovisa Sofia Tranea. Under de fyra åren efter Bengt Gustafs död ledde hon, som en av Sveriges allra första kvinnliga företagsledare, Uddeholms utveckling samtidigt som hon också fostrade parets tio gemensamma barn. Av de tio barnen överlevde nio till vuxen ålder.

    Äldste sonen Jan Gustaf får nu förtroendet att sätta sig på disponentstolen. Men Jan Gustaf är egentligen inte intresserad utan tröttnar efter tre år, flyttar söderut mot Ransäter och det som därefter kom att bli Geijergården. Jan Gustaf blir därmed också anfader till Ransätersgrenen av Geijersläkten, där bl a hans barnbarn författaren, poeten, filosofen, historikern och tonsättaren Erik Gustav Geijer återfinns. Han var en av de största estetikerna och idégivarna under den svenska romantiken och betraktas som en av den svenska nationalismens fäder. Erik Gustav Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet från 1817 och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien. Han var vidare rektor för Uppsala universitet under åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844.

  • 1753

    efterträder Emanuel Geijer, en av de yngre bröderna, sin flyktade äldre broder, senare adlad till af Geijerstam av kung Gustav lll. På det här sättet drevs Uddeholms bolag vidare av barn och barnbarn inom släkten Geijer ända fram till 1829.

  • 1785

    fraktas den gamla 1600-talskyrkan i Råda över sjön och byggs upp som nytt spannmålsmagasin till herrgården. Sedan 1960 är den åter i kyrkligt bruk i form av Uddeholms kapell.

  • 1814

    påbörjas bygget av Uddeholms nuvarande, den tredje, herrgården. Helt klar blev den inte förrän 1825.

  • 1829

    anställdes Jonas Waern på Uddeholms Bolag. Han var den förste på mer än 100 år som inte var en Geijer och som med tanke på det existerande testamentet naturligtvis utgjorde ett problem, vilket man snabbt löste genom att Waern gifte sig med en av Geijerflickorna. Waern förordade stordrift och rationaliseringar, såg möjligheten i nyttjandet av vattnets kraft för att utveckla industrin och var en av dem som lade grunden till det nya industri-Sverige och därmed även det moderna Uddeholm.

  • 1830

    köpte han in Munkfors Bruk och införlivade detta i den övriga stålrörelsen. Under 1830-talet byggdes också den allra första skolan i bygden, i Stjärnsfors, då Waern tidigt såg att enda sättet att komma åt den sociala misären i samhället var att införa obligatorisk utbildning för barn och ungdomar. Eftersom allmän skolplikt inte infördes i Sverige förrän 1842 var Waerns idéer banbrytande och han fick gott stöd från en av sina förvaltare, Torsten Rudenschöld, vilken också sett hur de ofta ensidiga och fysiskt tunga arbetsuppgifterna slet på arbetarnas kroppar. Rudenschöld lät därför även bygga en gymnastiksal i Stjärnsfors där arbetare, barn och hemmafruar kunde träna. Rudenschöld stannade bara tre år inom Uddeholm, flyttade därifrån och fortsatte därefter förkunna utbildning och hälsa och betraktas idag som en av den svenska folkskolans anfäder.

  • 1843

    låter Waern en av sina anställda unga ingenjörer, E G Danielsson, ta båten över till Amerika för att marknadsföra Uddeholm och bolagets produktprogram. Danielsson kom tillbaks med flera kontrakt och nya kunder och satte därmed Uddeholms namn på kartan utanför Europa.

  • 1870

    blir det tidigare familjeföretaget Uddeholm ombildat till ett aktiebolag och ändrar namnet till Uddeholms AB.

  • 1878

    och efter flera års byggande fylldes masugnspipan för första gången vid det nya järnverket vid Hagforsen. Affärsdisponent E G Danielsson anlägger inte enbart det nya stora Hagfors järnverk som därefter kommer att ersätta många av de små hamrarna och masugnarna. Han anlägger även järnväg, NKlJ-banan, som ett sätt att modernisera transporterna för såväl skogens produkter som för järnet och stålet.

  • 1880

    utförs den första bessemerblåsningen i Hagfors järnverk.

  • 1882

    stod det nya götvalsverket klart och året efter anlades såväl skruvfabrik som sömfabrik och martinugn.

  • 1883

    lät Uddeholms AB anlägga en hammarsmedja vid det nya bruket i Hagfors som nu växte och blev allt större. En 2,5 ton tung ånghammare skulle se till att järnet och stålet smiddes till stänger i önskad hårdhet. Därmed lades också grunden för dagens smidescentrum av verktygsstål från Uddeholm.

  • 1906

    byggdes den första kraftstationen vid övre dammen i Stjärnsfors, mellan sjön Värmullen och Uvån. Effekten var 400 hästkrafter och spänningen 3000 volt.

  • 1911

    anläggs Forshults kraftstation i Klarälven, den första hydroelektriska kraftstationen som med sin storlek bidrog till att hela järnverket i Hagfors kunde elektrifieras.

  • 1943

    mitt under brinnande krig, blir Nils Danielssen disponent (VD). Han inleder en mängd investeringar i forskning, produktion och utbildning. Han förbättrar även bostadsförhållandena för de anställda i de olika brukssamhällena.

  • 1945

    bildas ASSAB, Associated Swedish Steel AB, av de fyra samverkande svenska stålproducenterna Uddeholm, Fagersta Bruks AB, Hellefors Jernverks AB och Sandvikens Jernverks AB i syfte att gemensamt utröna möjligheterna att skapa affärer i Asien öster om Burma, Afrika och Latinamerika. 1976 köpte Uddeholm ut de övriga och  ASSAB blev ett helägt dotterbolag inom Uddeholm. Från den 1 april 2011, finns ASSAB kvar enbart i form av ASSAB Pacific, i övrigt är verksamheten i resten av världen helt integrerad med Uddeholm.

  • 1949

    vid bolagsstämman i Karlstad den 11 juni, kom en flera år lång konflikt mellan dåvarande koncernchefen Nils Danielsen och i första hand styrelsens ordförande bankdirektören Tage Cervin att få sin slutliga lösning. Danielsen hade vägrat följa styrelsens uppfattning om en avveckling av järnverket i Hagfors. Styrelsen ville koncentrera all ståltillverkning till Storfors. Danielsen hade trots uppmaning till och med vägrat att avgå och vid bolagsstämman fick konflikten sin slutliga lösning i en förtroendeomröstning som slutade i seger för Danielsen.

  • 1956

    Wilhelm Ekman tillträder som VD för Uddeholm, en post han kommer att inneha under 19 år fram till 1975. Ekman betraktas av många som den siste traditionelle Bruksdisponenten i Sverige som styr över ett konglomerat med fem rörelsegrenar; Stål, Skog, Kemi, Kraft och Gruvor. Som allra mest hade Uddeholm under Ekmans period över 12 000 anställda i Värmland.

  • 1964

    den första november upphör persontrafiken på NKlJ-banan. Därefter används järnvägen enbart till godstransporter fram till den 1 oktober 1990 då sträckan Hagfors – Deje läggs ner. Idag är gamla NKlJ-banan en asfalterad och helt bilfri cykelväg mellan Hagfors och Karlstad.

  • 1977

    räddades Uddeholm undan konkurs tack vare ett statligt villkorslån på 600 miljoner kronor, pengar som sedan aldrig behövde betalas tillbaka.

  • 1978

    gick Uddeholms skogsrörelse samman med Billerud till ett gemensamt Billerud-Uddeholm AB. Ett bolag som därefter i mitten av 1980-talet såldes vidare till Stora.

  • 1979

    lades koncernens centrala resurser för databehandling i ett eget bolag tillsammans med Programator AB. Det nya bolaget fick namnet AB Värmlandsdata.

  • 1984

    såldes den rostfria stålrörelsen inom Nyby Uddeholm vidare till Avesta AB, sedermera dagens Outokumpu.

  • 1988

    säljer dåvarande ägarna AGA AB Uddeholms stålrörelse, i huvudsak verktygsstålet, vidare till Trustor AB medan man behåller kraftverksrörelsen inom Värmlandsenergi AB (under namnbyte till Uddeholm Kraft AB), vad som senare kom att blir en del av Fortum.

  • 1990

    inleder Trustor förhandlingar med österrikiska Voest Alpine Stahl AG om samgående mellan Uddeholm och deras dotterbolag Böhler.

  • 1991

    går bolagen samman och bildar det gemensamma bolaget Böhler-Uddeholm AG. Det som då finns kvar av det forna konglomeratet Uddeholm är verktygsstålet i Hagfors och de kallvalsade banden från Munkfors.

  • 1996

    Uddeholm investerar i en ny ESR-anläggning (Electro Slag Remelting).

    Läs mer om ESR

  • 2002

    Från 2002-2008 är Uddeholms AB titelsponsor för Sveriges deltävling i rally-VM, Swedish Rally.

  • 2007

    lägger den österrikiska stålkoncernen voestalpine AG ett bud på hela Böhler-Uddeholm AG, som därefter kommer att bilda en helt ny femte division, Special stål, inom voestalpine.

  • 2010

    Efter två års förberedelser invigs den 8 september den nya smidespressen i Hagfors av Kung Carl XVI Gustaf.

  • 2012

    Uddeholm blir den första stålindustrin i Skandinavien som satsar på flytande naturgas i och med konverteringen av företagets olje- och gasolberoende.

Visa bilder Video
Kontakta oss